Har man väl börjat en slags inofficiel nedräkning är det svårare att njuta och ta vara på dagen har jag upptäckt..

När jag är i Sollefteå på praktik försöker jag få dagen att gå undan för att jag ska få komma hem.. Bara två dagar kvar, bara en dag kvar...

Trivs dock jättebra och känner att jag lär mig hela tiden så vill egentligen inte förlora någon tid..

När jag är hemma räknar jag antingen ner till sommarlovet, vilket är bara dryga två veckor bort eller så räknar jag ner till nästa gång jag får komma hem ett par dagar igen..

När jag ska handla mat här hemma känns ingenting värt att köpa då jag åker om två dagar och detsamma när jag kommit till Sollefteå, jag ska ju snart hem igen...

Dubbelt boende är ett straff hur man än vänder och vrider på det, än hur man packar och släpar fram och tillbka har man aldrig det man vill ha!

Nu kängtar jag tills jag kommer hem ifrån praktiken så M och jag kan ta vårt pick och pack för en sommar i min härliga hemby, där finns allt man kan tänka sig!

Tune of today: Heart-"Barracuda"